|
|  |
Ädelstenar är mineral, bergarter, korall, bärnsten eller pärlor som efter behandling som t ex klyvning, slipning, polering, är attraktiva att användas för personlig prydnad.
Av mineraler är det ca 100 som klassas som ädelsten men ungefär 20 påträffas i handeln.
Ibland används även begreppet halvädelsten, men då det inte har gått att fastställa kriterierna för vad som är värdefulla respektive mindre värdefulla ädelstenar har detta begrepp till stor del slutat att användas. Vad som skall klassas som halvädelsten är därmed en subjektiv bedömning.
Vetenskapen om ädelstenar kallas gemmologi.
Ädelstenars vikt anges i carat. 1 carat är 0,2 gram.
Urprunget till carat
Det antas vara Johannes Döparen som gav namn åt ett träd som växer i medelhavsområdet och som är speciellt utbrett i de östra regionerna. Trädet heter Johannesbrödträdet (Ceratonia siliqua) och är en ärtväxt med ständigt grönt lövverk. Johannes Döparen lär ha livnärt sig på trädets ärtskidor när han vistades i öknen. Trädets frukter, cirka 2 dm långa platta "baljor" innehåller Johannesfrön. Dessa frön har använts av arabiska affärsmän som vikt vid vägning av både ädla metaller och juveler. Det accepterades genom sin inbördes likhet i vikt. Det gick 4 frön på 1 carat och vikten för dessa fyra pendlade mellan 0,23 och 0,27 gram.Johannesbrödträdets frön kallades "kuara" vilket blev "karat". Under tidigt 1900-tal infördes metrisk karat för juveler. 1 carat (med c) fastställdes till 0,2 gram. Detta accepterades gradvis och sedan 1930 används det fullt ut i hela världen och är idag ett solitt begrepp. Ädelstenars hårdhet brukar delas in efter Mohs hårdhetsskala. Denna består av tio mineral indelade efter deras ritshårdhet. Det betyder att ett mineral högre upp i skalan kan ritsa alla mineral längre ned i skalan. Skalan är relativ och inte linjär, steget mellan korund (9) och diamant (10) är till exempel större än steget mellan talk (1) och korund (9) 10. diamant
09. korund
08. topas
07. kvarts
06. fältspat
05. apatit
04. flusspat
03. kalkspat
02. gips
01. talk Ett urval av Ädelstenar (i ungefärlig ordning efter Mohshårdhet):
Diamant, kristalliserat kol, är det hårdaste material som förekommer. Hårdhet 10. Korundgruppen. Hårdhet 9. Topas (ädeltopas), färglös, gul, rödbrun, ljusblå, rosenröd, blekgrön. Hårdhet 8. Beryllgruppen. Hårdhet 7,5-8. - Smaragd, grön i olika nyanser.
- Akvamarin, ljusblå, blå, blågrön.
- Beryll, Ljusgröngul (Heliodor), cirongul till guldgul (Guldberyll), rosafärgad till violett (Morganit)
Krysoberyllgruppen. Hårdhet 8,5. - Krysoberyll, gulgul, gröngul, brunaktig.
- Alexandrit, grön i dagsljus, röd i eldsljus.
- Krysoberyll-kattöga, gröngul med silvervit ljusstrimma.
Spinell, röd, rosa, violett, gul, orange, blå, mörkgrön,svart., genomskinlig Hårdhet 8. Turmalin, färglös, rosa, röd, gul, brun, grön, blå, violett, svart, flerfärgad. Hårdhet 7-7,5. Kvartsgruppen. Hårdhet 7. - Bergkristall, färglös, genomskinlig.
- Ametist, violett, blekt rödviolett , genomskinlig.
- Citrin, ljusgul till gyllenbrun, genomskinlig.
- Kalcedon (Egentlig Kalcedon), blågråaktig, vitgrå, genomskinlig. Kalcedon är även beteckningen på hela gruppen av microkristallina kvartser som t ex onyx.
- Agat, växlande, strimmig, ogenomskinlig.
- Krysopras, grön, äppelgrön, genomskinlig till ogenomskinlig.
- Heliotrop (Blodsten), mörkgrön med röda fläckar, ogenomskinlig .
- Rosenkvarts, Starkt rosa, blekrosa, genomskinlig.
- Rökkvarts, brun till svart, rökgrå, genomskinlig.
- Kvarts-kattöga, vit, grön, gul, brun, ogenomskinlig.
- Tigeröga, guldgul, guldbrun, ogenomskinlig.
- Avanturin, grön, gulbrun, skimrande, ogenomskinlig.
Granatgruppen. Hårdhet 6,5-7,5. - Almandin, röd med dragning åt violett.
- Pyrop, röd med drgning år brunt,.
- Spessartin, från orange till rödbrun.
- Demantoid, grön, smaragdgrön.
Zirkon, färglös, gul, brun, orange, röd, violett, blå, grön. Hårdhet 6,5-7,5.
Peridot (krysolit, olivin), gulgrön, olivgrön, brunaktig, genomskinlig. Hårdhet 6,5-7. Pyrit (ibland även missvisande benämnd Markasit, folkligt kallad kattguld), smässingsgul, grågul. Hårdhet 6-6,5.
Turkos (kallait), himmelsblå, blågrön, äppelgrön, ofta med bruna/svarta fläckar, ogenomskinlig. Hårdhet 5-6.Spodumengruppen. Hårdhet 6-7. - Kunzit, violettrosa, ljusviolett.
Fältspatgruppen. Hårdhet 6-6,5. - Månsten, färglös, gul, blekt skimmer.
- Amazonit, grön, blåaktigt grön, ogenomskinlig.
- Labradorit (Labrador), mörkgrå till gråsvart med brokigt färgspel, ogenomskinlig.
Augitgruppen. Hårdhet 6,5-7 - Jadeit, en sorts jade, grön och vitgrön, rödaktig, gul, brun, violett, svartaktig, ogenomskinlig.
Aktinolitgruppen. Hårdhet 6-6,5 - Nefrit, en sorts jade, grön och grönvit, grå, gulaktig, rödaktig, brun, ofta fläckig, ogenomskinlig.
Lapis lazuli (Lapis, lasursten, lasurit), azurblå, ogenomskinlig. Hårdhet 5-6. Kvartsgruppen. Hårdhet 5-5,5. - Opal, vit, grå, blå, grön, orange, svart, delvis opaliserande färgspel (regnbågsskimmer), mer eller mindre genomskinlig.
Bärnsten (succinit, gammalsvenska: rav), fossil kåda från barrträdet Pinus succinifera, ljusgul till brun och andra färger. Hårdhet 2-2,5. Pärla från pärlmussla, se även Fakta om pärlor och glas
Skiktstenar
Skiktstena är de flerskiktiga material som används inom ädelstenssnideriet. De skärs vanligen ur agater med jämna parallella band, normalt så att ett ljust skikt ligger över ett mörkt. Kombinationen av ett svart grundskikt och ett vitt överskikt kallas onyx (egentlig onyx). Onyx ( t ex svart onyx) används även som beteckning på ädelsten av enfärgad kalcedon. Onyx skall ej förväxlas med onyx-marmor vars namn ibland förkortas onyx.
Källa: SP, Nationalencyklopedin, Gemstones of the World - Walter Schumann
|
|
.jpg)
